Sockerchock a la Livsmedelsverket

Postades den 27 maj, 2021

Sockerchock – vi har tidigare tagit upp ICA’s sockerchock. Nu är det dags att titta närmare på Livsmedelsverket, deras ”information” om socker och kommenterar några av deras påståenden. Att den instans som ska utforma och ge oss kostråd är så pass okunniga på området är minst sagt intressant.

Sockerchock

En sockerchock kan uppkomma på två olika sätt – för mycket eller för lite socker i blodet.

Sockerchock skulle även kunna vara en beskrivning på reaktionen när vi synar Livsmedelsverkets information :)

Ok, då ska vi se…

Hur mycket socker bör man äta?

Livsmedelsverket: ”Enligt de nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2012 bör mindre än 10 procent av energin från maten komma från TILLSATT socker. För vuxna motsvarar det ungefär 50-75 gram tillsatt socker per dag beroende på hur mycket ENERGI man behöver.”

50-75 gramm tillsatt socker motsvarar 15-23 st sockerbitar! Snacka om sockerchock!

Livsmedelsverket verkar ha missat att energi även finns i fett, som till skillnad från socker inte påverkar blodet.

Därför finns ingen anledning till att äta tillsatt (vitt, raffinerat) socker. Läs mer: Sträva efter 0% sockerintag

Nyckelhålsmärkt mat

Livsmedelsverket: ”Ett enkelt sätt att dra ner på sockret är att välja Nyckelhålsmärkt bröd, flingor och müsli. De innehåller mindre socker än produkter som inte får Nyckelhålsmärkas.”

Skrattretande!

Livsmedelsverkets fettfobi har gjort att Nyckelhålsmärkt mat innehåller mer socker än livsmedel som ej får nyckelhål märke.

Ta bara en titt på nedanstående bild från vårt inlägg Finn ett fel. I lättyoghurten har man tagit bort fett och tillsatt socker.

Skandal är ett ord som ekar på redaktionen. Apropå sockerchock.

Sockerchock

Effekten på kroppsvikten

Livsmedelsverket: ”Flera studier visar att vuxna som börjar äta mer socker går upp i vikt, medan de som drar ner på sockret minskar i vikt. Effekten på kroppsvikten beror på att energiintaget ändras.”

Fel.

Effekten på kroppsvikten har lite att göra med antalet kalorier – det viktiga är vilken typ av kalorier som intas. Annars skulle vi teoretiskt kunna äta kanelbullar varje dag – bara vi inte äter för många! ;)

Effekten på kroppsvikten beror på att pH-värdet ändras.

Socker och barnfetma

Livsmedelsverket: ”Drycker sötade med socker ökar risken för övervikt hos barn, men man kan inte se något samband med socker från andra källor och vikt hos barn.”

Jaså?

Så sockret i godis, kakor, bullar, glass, frukostflingor etc. eller stärkelsen från bröd, pasta, ris, potatis, pommes frites, chips, gröt, müsli etc. som omvandlas till socker i magen, höjer blodsockret, höjer insulinnivåerna, ökar fettinlagringen och blockerar mättnadskänslorna har alltså ingenting med problemet att göra? ;)

Påståenden som detta, att endast sötade drycker skulle ligga bakom problemet är en av orsakerna till varför det är svårt att ta Livsmedelsverket på allvar.

Socker och Typ 2-diabetes

Livsmedelsverket: ”Ett högt energiintag ökar risken för övervikt och fetma som i sin tur är riskfaktorer för typ 2-diabetes.”

Fel.

Om energin som intas t.ex kommer från grönsaker så är det betydligt mindre chans att utveckla övervikt och fetma.

Ett högt sockerintag ökar risken för metabolt syndrom som i sin tur är en riskfaktor för övervikt, fetma och typ-2 diabetes etc.

Bara för att personer med övervikt har en tendens att utveckla typ 2-diabetes betyder det inte att övervikt är den grundläggande orsaken.

Socker och hjärt- kärlsjukdom

Livsmedelsverket: ”Alltför få studier har publicerats för att man ska kunna dra säkra slutsatser om samband mellan socker från drycker eller andra livsmedel och risk för hjärt- och kärlsjukdom.”

Allt mer vetenskapliga bevis hjälper till att identifiera de olika sätten socker är inblandat på när det kommer till hjärtsjukdomar. Forskare vet att det metabola syndromet är en stark indikator för hjärtsjukdom.

Relaterade artiklar:

HFCS – High Fructose Corn Syrup

Livsmedelsverket: ”High fructose corn syrup”, som är vanligt i drycker i USA, är en blandning av fruktos och glukos, ofta i samma proportioner som sackaros. High fructose corn syrup är alltså varken bättre eller sämre än vanligt socker.”

Fel.

HFCS och rörsocker är EJ biokemiskt identiska och behandlas aldrig på samma sätt i kroppen.

HFCS är en industriell livsmedelsprodukt och långt ifrån ett naturligt förekommande ämne. High fructose corn syrup (HFCS) är om något en riktig sockerchock.

Sackaros

Vanligt rörsocker (sackaros) består av två sockermolekyler – glukos och fruktos som är tätt sammanbundna i lika stora delar. Enzymer i magtarmkanalen måste därför bryta ner sackaros till glukos och fruktos, som sedan tas upp i kroppen. Det tar med andra ord lite tid innan sockret tas upp av kroppen.

HFCS

HFCS består också av glukos och fruktos, men inte i ett 50-50-förhållande, utan ett 55-45 fruktos till glukos-förhållande i obunden form.

Fruktos är sötare än glukos. Och HFCS är billigare än socker. Produkter med HFCS är alltså sötare och billigare än produkter gjorda med rörsocker.

Detta har gjort det möjligt för läsktillverkarna att till låg kostnad öka den genomsnittliga läskstorleken, med med stora mänskliga kostnader i ökad fetma, diabetes och kroniska sjukdomar som resultat.

HFCS tas snabbare upp i blodet

Eftersom det inte finns någon kemisk bindning mellan fruktos och glukos i HFCS så krävs ingen matsmältning vilket gör att sockerarterna snabbare tas upp i blodet. Fruktos går rätt till levern och utlöser fettsyrasyntes eller lipogenes (produktion av fett som triglycerider och kolesterol) det är därför det är den största orsaken till fettlever.

Den snabbt absorberade glukosen utlöser stora höjningar i kroppens fettlagringshormon insulin. Båda dessa funktioner i HFCS leder till ökad metabola störningar som ökad aptit, viktökning, diabetes, hjärtsjukdomar, cancer, demens, och mycket mer.

Referenser

Andra har även läst

Kommentera

Jag godkänner att Facebook data lagras och används enligt vår Integritetspolicy.