Jacob Gudiol kritiserar sockerdebatten, hackar ner på Ann Fernholm och tycker att debattinlägget av Elisabet Rytter är det som är minst orimligt. Vi kan bara skaka på huvudet åt dumheterna. Jacob verkar precis som Paolo Roberto inte inse att det är blodsockret som är ”svarta lådan”.

För er som inte känner till Jacob Gudiol så är det en man med förkärlek till träning och långa blogginlägg där han skriver ner slutsatser på stentavlor som sedan levereras till folket. Han tycks alltid ha rätt och skulle någon försöka sig på att kritisera hans slutsatser så sköljer mörka moln in över sandlådan han befinner sig i.

Kroppen är inte en hink

När det kommer till kroppsvikt så verkar Jacob Gudiol som så många andra fastnat i det gamla tänket med kaloriräkning och energibalans. Enligt denna slutsats kan kroppen jämföras med en hink.

Observera nu att detta är ett förenklat exempel: Låt säga att hinken består av 1 liter socker/kolhydrater och 1 liter fett och när dessa nivåer är lika stora så har hinken ”normal vikt”. Fyller man på med en större del socker/kolhydrater så bör hinken bli lättare eftersom socker/kolhydrater är mindre energitätt än fett. Fyller man på med en större del fett bör hinken tvärtom bli tyngre, eftersom fett är mer energirikt än socker/kolhydrater.

Men kroppen är mer komplex än så. Med ovanstående ”karta” blir det således extremt svårt att förstå hur en kost som baseras på mycket fett och lite socker/kolhydrater kan medföra att människor går ner i vikt.

Välkommen till verkligheten

Jacob menar att ingen (förutom han själv då) vet vad som finns i ”svarta lådan”, dvs vilken faktor som gör att personer som drar ner på socker/kolhydrater går ner i vikt. Enligt Jacob är svaret ”skitmat och miljön runt omkring” (vilket slutade med 270 sidor när han skulle ge sig på ett försök att förklara innebörden).

Vad finns då i svarta lådan? Svaret heter blodsockerreglering.

Metabolt syndrom

Äter man en större andel socker/kolhydrater så ökar blodsockret och insulin pumpas ut i kroppen (för att sänka blodsockret). Om detta fortgår under lång tid kan hormonell obalans skapas vilket påverkar en mängd faktorer.

Vissa sockerarter tas upp av kroppens organ och omvandlas till energi (så länge depåerna inte redan är fulla). Andra sockerarter (tex fruktos) är kroppens organ inte förtjusta i så dessa får levern ta hand om. Om dessa sockerarter överkonsumeras så kan levern tillslut inte ta hand om dem och dessa blir då till fett runt levern och skapar ett metabolt syndrom med hormonell obalans, försämrat immunförsvar, inflammationer/infektioner som allt samman tar sitt uttryck i onormal hunger, stort sötsug, trötthet, värk, allergier, magbesvär, karies, sömnproblem, viktuppgång, rubbade blodfetter, diabetes (sockersjuka), hjärt/kärlsjukdomar, polycystiskt ovariesyndrom, demens etc.

Äter man en större andel bra fett (ekologisk kallpressad kokosolja, smör, olivolja etc) så får kroppen energi utan att påverka blodsockret eller levern och kroppen kan fungera som den ska.

Hormonkoll = noll

Jacob menar vidare att insulin skulle vara ett mättnadshormon, när det i själva verket är ett blodsockerreglerande och fettlagrande hormon. Mättnadshormonet heter leptin. En kost som ökar blodsockret ökar således insulinet (för att sänka blodsockret) vilket i sin tur hämmar leptinets verkan. Därför tenderar personer som ofta äter ”skitmat” att äta mer än de borde och lägga på sig mer än de borde.

Gudiol, Roberto och Rytter har alla ritat egna kartor utifrån egna slutsatser som passar deras ”verklighet” och sedan gått vilse. Men så kanske det blir ifall slutsatserna gynnar och skapas utifrån ekonomiska intressen.