Chile införde varningsetiketter på livsmedel med högt sockerinnehåll i ett försök att bekämpa landets ökande fetma. Detta efter rapporter om att 60 procent av chilenarna var överviktiga. Men hur gick det egentligen? Nästan tio år senare kan vi nu utvärdera resultaten – och de är mer komplexa än någon hade förväntat sig.
Innehållsförteckning
Bakgrund: Chiles beslut 2016
[Ursprunglig text från 2016]
Skulle du köpa mat med ett varningsmärke? Det ville Chiles ledning ta reda på genom att införa obligatoriska varningsetiketter på livsmedel med högt sockerinnehåll. Dessa livsmedel fick en svart varningsetikett i form av en stoppskyltsliknande symbol med texten ”ALTO EN” (högt i) och tillåts heller inte att marknadsföras mot barn eller säljas på skolor.
Det nya regelverket var dock inte perfekt. Livsmedel med högt innehåll av kalorier, mättat fett och salt fick också varningsetiketter, vilket är problematiskt i och med att befolkningen kan få uppfattningen av att dessa tre parametrar har något att göra med den hormonella obalans som ligger till grund för onormal fettlagring. Men det kanske ändå fick ses som ett steg i rätt riktning.
Den stora frågan vi ställde 2016: Är dessa svarta etiketter lösningen på problemet?
Nu, nästan tio år senare, har vi svaret.
Så Gick Det – 10 År Senare
Chiles livsmedelslag har nu utvärderats genom omfattande forskning. Resultaten publicerade i The Lancet, PLOS Medicine och flera andra ledande vetenskapliga tidskrifter visar en komplex bild.
Positiva resultat – Köpbeteendet förändrades
Forskning från University of North Carolina och University of Chile visar att chilenarna faktiskt ändrade sitt köpbeteende:
- 37% mindre socker – hushållen köpte betydligt mindre socker från produkter med varningsetiketter
- 22% mindre salt – natriumintaget från märkta produkter sjönk
- 16% mindre mättat fett – minskad konsumtion av produkter med fettvarningsmärkning
- 23% färre totala kalorier – från produkter med varningsetiketter
- 94% efterlevnad – nästan alla produkter som krävde etiketter hade korrekta märkningar
- 80% av konsumenterna – uppgav att de lagt märke till varningsetiketterna
Dessutom ledde lagen till att cirka 15% av produkterna reformulerades – livsmedelstillverkarna ändrade recepten för att undvika att behöva sätta varningsetiketter på sina produkter.
Försäljningen av ohälsosam mat i skolkiosker minskade drastiskt eftersom produkter med varningsetiketter förbjöds helt i skolor.
Det oväntade resultatet – Fetman ökade
Men här kommer det överraskande: Trots alla dessa positiva förändringar ökade fetman i Chile.
- Vuxenfetma – ökade från cirka 25% till över 34% efter lagens införande
- Barnfetma – ökade från 16% (2009) till över 26% (2022)
Livsmedelsindustrin hävdar att detta bevisar att åtgärderna var meningslösa. Men forskarna ser det annorlunda.
Paradoxen: Varför Ökade Fetman Ändå?
Folkhälsoexperter menar att det är ett misstag att koppla etiketternas framgång direkt till fetmastatistiken på kort sikt.
Forskningens förklaring
Pablo Villalobos, chilensk folkhälsokonsult, förklarar: ”OK, kanske fetman fortsätter öka, men vi vet inte kontrafaktiskt – hur skulle det ha sett ut utan lagen?”
Den verkliga lärdomen
Chiles erfarenhet visar något fundamentalt: Etiketter och information räcker inte för att lösa fetmaepidemin.
Människor kan veta att något är ohälsosamt och ändå fortsätta konsumera det. Varningsetiketter på cigaretter har funnits i årtionden, men människor röker fortfarande. Problemet ligger djupare än information.
Sveriges Approach: Nyckelhålet
Sverige tog en helt annan väg än Chile. Istället för obligatoriska varningsetiketter på ohälsosam mat har Sverige sedan 1989 haft Nyckelhålet – en frivillig märkning som visar vilka produkter som är ”hälsosammare” inom sin kategori. Märkningen är frivillig och gratis. Livsmedelsproducenten ansvarar själv för att produkten uppfyller kriterierna.
Kritik mot Nyckelhålet
Det svenska frivilliga systemet har mött kritik:
- Produkter med för mycket socker, salt eller artificiella ingredienser har ibland godkänts – se vår granskning av Nyckelhålsmärkta produkter här
- Frivilligheten betyder att många ohälsosamma produkter inte märks alls
- Det saknas avskräckande effekt på ohälsosamma produkter
- Ingen koppling till reklamrestriktioner eller försäljningsförbud
Forskning visar att obligatoriska varningsetiketter är mer effektiva än frivilliga positiva märkningar när det gäller att få konsumenter att välja bort ohälsosamma produkter.
Den Verkliga Orsaken
Chiles erfarenhet bekräftar något vi på Sockerchocken har skrivit om länge: Varningsetiketter och information räcker inte.
Varför? För att de inte adresserar grundorsaken till fetma och metabola störningar.
Konventionell folkhälsopolitik bygger på antagandet att fetma beror på ”för mycket kalorier in, för lite kalorier ut” – och att information hjälper människor att göra bättre val.
Men detta missar den verkliga mekanismen.
Fetma är inte ett informationsproblem – det är ett cellproblem.Källor: The Examination, PLOS Medicine, The Lancet Planetary Health, British Food Journal, University of North Carolina Global Food Research Program, Health Policy Watch, Obesity Action Scotland, Livsmedelsverket, FDA Federal Register, Center for Science in the Public Interest
En frukt har socker. En läsk har socker. Men din kropp behandlar dem helt olika. Frukten kommer med solens energi, fibrer och mineraler. Läsken kommer utan detta. Samma ord – helt olika saker. Och industrin har över 55 namn för att dölja det.
Socker – allt du behöver veta →Andra har även läst:
SockerChocken
Kommentera →