Vipeholmsexperimenten är det största och ett av de mest brutala människoexperimenten i svensk historia. Hundratals patienter med grava intellektuella funktionshinder tvingades äta extrema mängder socker, utan samtycke, mellan 1945 och 1955. Resultaten förändrade svensk tandhälsa för alltid, men patienterna betalade med tänder, smärta och värdighet.
Hela artikeln bygger på energi. Grunden förklaras i artikeln om kroppens energi.
Innehåll
- Vad är Vipeholmsexperimenten?
- Varför valdes Vipeholms sjukhus?
- Vem betalade – och varför?
- Vad var kolaförsöken 1947–1949?
- Vad visade experimentet – och vad doldes?
- Visade experimentet att fluor förebygger karies?
- Vad gör socker med kroppen?
- Var det bara Vipeholm?
- Vad hände efter Vipeholm?
Vad är Vipeholmsexperimenten?
Vipeholmsexperimenten är Sveriges största kontrollerade experiment på människor. Syftet var att ta reda på vad som orsakar karies.
Vipeholmsexperimenten pågick vid Vipeholms sjukhus utanför Lund mellan 1945 och 1955. Planeringen började 1943 och utredningen avslutades 1960. Därför anges ibland hela perioden 1943–1960.
Sverige hade då en av Europas sämsta tandhälsor. År 1942 hade 99,9 procent av de värnpliktiga hål i tänderna.
Riksdagen bad 1939 Medicinalstyrelsen att utreda saken. Folktandvården hade startat 1938 och behövde ett vetenskapligt underlag.
Misstanken om socker fanns, men bevisen saknades. Lösningen som valdes är ett av de mörkaste kapitlen i svensk historia.
Historikern Elin Bommenel var först med full tillgång till originaldokumenten från Vipeholmsexperimenten. Hennes avhandling heter Sockerförsöket: Kariesexperimenten 1943–1960 på Vipeholms sjukhus för sinnesslöa. Den är grundverket om vad som hände.
Bommenel beskriver hur forskarna stod mitt emellan forskning och vård. Trycket kom från både politiken och pengarna.
Högst ansvariga var J. Axel Höjer, chef för Medicinalstyrelsen, och Arvid Bernhard Maunsbach, chef för Tandvårdsbyrån.
Forskningen var politiskt beställd och delvis betald av industrin. Det påverkade allt, från upplägget till hur länge resultaten dröjde.
Varför valdes Vipeholms sjukhus?
Vipeholms sjukhus valdes för att det var landets största institution för personer med grava intellektuella funktionshinder. Dit skickades de som kallades ”obildbara sinnesslöa”. Det var de med störst vårdbehov och minst möjlighet att försvara sig.
Sjukhuset hade plats för nästan 1 000 patienter, och kön var lång.
Patienterna bodde på sjukhuset, fick samma mat och kunde övervakas dygnet runt. Det var precis vad ett kontrollerat experiment krävde.
Ingen tillfrågades. Ingen fick ge sitt samtycke, och ingen kunde säga nej.
Formellt var det lagligt, eftersom ingen lag krävde samtycke då. Det är en av de mest obehagliga delarna av Vipeholmsexperimentens historia: det var tillåtet och statligt beställt.
Chefsläkare Hugo Fröderberg ledde sjukhuset från starten 1936. Innan dess hade han arbetat vid Vänersborgs hospital och på anstalten Källshagen. Det får betydelse längre fram.
Vem betalade för Vipeholmsexperimenten – och varför?
Vipeholmsexperimenten beställdes av medicinalstyrelsen på riksdagens uppdrag, och sockerindustrin betalade delar av dem, med pengar och med donerad choklad och kola.
Industrins intresse var lätt att se. Ett ofarligt socker hade skyddat hela branschen. Ett farligt socker hotade den.
Mönstret har upprepats. På 1960-talet betalade sockerindustrin i USA forskare vid Harvard för att skylla hjärtsjukdom på fett i stället för socker. Det avslöjades 2016.
Vid Vipeholm hoppades industrin att resultaten skulle fria sockret. Det gjorde de aldrig.
Vipeholmsexperimenten och Socialdemokraterna
Uppdraget kom från riksdagen 1939, under samlingsregeringen som leddes av socialdemokraten Per Albin Hansson. Bytet till sockerförsök 1947 skedde under Tage Erlanders socialdemokratiska regering.
Riksdagen fick veta om bytet först när försöken var klara. Samma regering byggde folkhemmet, med folkpension och allmänt barnbidrag. Fakta ligger sida vid sida, och var och en får avgöra.
Vad var kolaförsöken 1947–1949?
Vipeholmsexperimenten började 1945 som vitaminförsök, godkända av regeringen. 660 patienter delades in i grupper. Frågan var om vitaminer och mineraler kunde förebygga karies.
1947 ändrades allt, utan regeringens vetskap.
Forskarna beslutade, i samråd med Medicinalstyrelsen, att i stället framkalla karies med extrema mängder socker. Det var ett aktivt val att skada patienterna.
För ändamålet tillverkades en specialkola: Vipeholmstoffee. Den var för stor att svälja. Patienterna fick tugga och suga länge, och sockret låg mot tandemaljen hela tiden.
Mängderna var enorma. En grupp fick 300 gram socker om dagen i dryck. En annan fick 24 kolor om dagen, utöver maten.
Tandborstning förbjöds. Många hål gick ända in till tandens nerv, och patienterna kunde aldrig berätta hur det kändes. De var datapunkter.
Fram till 1949 fick ungefär 50 av de 660 sina tänder helt förstörda. De tänder som bevarats i Riksarkivet hör till de starkaste vittnesmålen om vad som hände.
Vipeholmsexperimenten har också en mörkare historia som nu granskas. Under krigsåren 1941–1943, innan kariesförsöken startade, dog ungefär 200 patienter.
Orsaken är ännu okänd. Svält och dödshjälp har lyfts som möjligheter, och Lunds universitets projekt ”Döden på Vipeholm” går nu igenom arkiven för att ta reda på svaret.
Vad visade Vipeholmsexperimenten – och vad doldes?
Vipeholmsexperimenten visade att socker orsakar karies, framför allt klibbigt socker som sitter kvar länge mot tandemaljen. Kolaförsöken 1947–1949 lämnade inget tvivel.
Sockerindustrin var missnöjd. Den hade betalat försöken och väntat sig ett annat svar.
Resultaten av Vipeholmsexperimenten blev offentliga först 1953, flera år efter att de var klara. Huvudrapporten kom i tidskriften Acta Odontologica Scandinavica 1954.
Någon etisk debatt om patienternas lidande uppstod aldrig då. Den kom först på 1990-talet.
Vipeholmsexperimenten var noggranna och resultaten solida. Priset betalades av hundratals patienter som aldrig fick en ursäkt, och vars lidande låg tyst i femtio år.
Visade Vipeholmsexperimenten att fluor förebygger karies?
Nej. I försökets första del fick patienterna vitaminer, mineraler och fluortabletter. Tillskotten gav ingen effekt på karies (Tandläkartidningen 2024).
Det glöms ofta bort. P3 Dokumentär lyfter resultatet i sitt avsnitt om Vipeholmsexperimenten:
”…och så märkte man efter 1,5 år att hmm nä inga av dom här vitaminerna och inga av dom här mineralerna, inte fluor till exempel, kunde förebygga karies.”
Världens dittills största kariesexperiment på människor, med 660 försökspersoner, såg alltså ingen skyddande effekt av fluor.
Ändå tillsätts fluor i dricksvatten i bland annat USA, Australien och Storbritannien. Fluor finns i de flesta tandkrämer, och tandvården rekommenderar fluorsköljning.
Forskare vid UCSF visade 2015 att sockerindustrin i USA styrde kariesforskningen mot andra lösningar än mindre socker. Fakta ligger sida vid sida, och var och en får avgöra.
Vad gör socker med kroppen – mer än hål i tänderna?
Socker ger syra i munnen och obalans i resten av kroppen. I munnen syns det med blotta ögat. Bakterierna gör syra av sockret, och syra är plusladdade vätejoner som löser ut kalcium ur tandemaljen.
Det var just det som hände vid Vipeholm, dag efter dag.
Samma laddning styr resten av kroppen. Kroppens celler är minusladdade inuti, och laddningen syns varje dag på sjukhusens EKG och EEG.
Raffinerat socker bär solens energi men saknar växtens mineraler. Kroppen hämtar då mineraler ur sina egna förråd för att hålla blodet i balans. Tänderna vid Vipeholm var det synliga tecknet på en obalans som gäller hela kroppen.
Var det bara Vipeholm? Restads och det statliga nätverket
En läsare med personlig koppling lämnade nyligen den här kommentaren:
”Det var inte bara på Vipeholm. De använde även andra institutioner som satellitanläggningar, exempelvis Restads sjukhus i Vänersborg. Min farmor var ett av offren.”
— Ola, läsarkommentar 2026
Vittnesbördet tas på allvar. Det stämmer med det som är känt om det statliga systemet.
På 1940-talet drev staten ett nätverk av institutioner för dem som kallades ”svårskötta” och ”obildbara”. Vipeholm var störst, men flera andra anstalter låg under samma Medicinalstyrelse.
Restads sjukhus och Källshagen i Vänersborg ingick i nätverket. Fröderberg, chefsläkare vid Vipeholm, hade arbetat i Vänersborg och på Källshagen innan han kom till Lund. Han kände både systemet och personerna.
Vad som kan ha skett på andra institutioner saknas i digitaliserad forskning. Restads arkiv finns i Regionarkivet Vänersborg och är ännu ogranskat i det här sammanhanget.
Olas vittnesbörd stämmer med systemet och geografin. Det är ännu obelagt i publicerad forskning, och just därför viktigt att säga högt.
Det som aldrig dokumenterades
Mycket av det som hände i anstaltssverige under 1940- och 50-talen finns i inga arkiv. Det lever i minnet hos dem som var där, och hos deras barn och barnbarn.
Hade din familj anhöriga på Restads sjukhus, Källshagen eller annan institution i Västra Götaland under 1940- eller 50-talen? Hör av dig. Det muntliga arvet är en del av historien.
Skriv en kommentar nedan, eller kontakta redaktionen direkt.
Vad hände efter Vipeholmsexperimenten?
Under 1950-talet spreds resultaten av Vipeholmsexperimenten till hela folket. Socker orsakar karies, och nu var det bevisat.
Effekten blev stor. Sveriges tandhälsa förbättrades snabbt under de följande decennierna.
Vipeholmsresultaten var vetenskapligt korrekta. De stod sig, och de fungerade.
Lördagsgodis föddes ur Vipeholmsexperimenten
Ur Vipeholmsexperimenten föddes ett ord alla känner igen: lördagsgodis. Två forskare från Vipeholm, Lisa Swenander Lanke och Bo Krasse, fortsatte arbeta ihop efter att forskningsstationen stängde 1955. De kom fram till att mycket godis en dag i veckan skadade tänderna mindre än lite godis varje dag.
Rådet kom 1959 och blev en tradition. Priset betalades av patienterna, med förstörda tänder, smärta och kränkt värdighet, utan en ursäkt under deras livstid.
Vipeholmsexperimenten i film, dokumentär och podd
Historien om Vipeholmsexperimenten har berättats flera gånger. P3 Dokumentär sände avsnittet ”Vipeholmsexperimenten” 2010, och det finns kvar som podd hos Sveriges Radio.
P1 Dokumentär granskade chefsläkaren Hugo Fröderberg 2020. Långfilmen Sockerexperimentet hade premiär 2023, och barnboken Skön är hamnen av Elin Lindholm kom 2020.
Lunds universitets projekt ”Döden på Vipeholm” arbetar i dag med att reda ut vad som hände under sjukhusets hela historia. Det är det arbete den här historien kräver.
Vipeholmsexperimenten – vanliga frågor
Var Vipeholmsexperimenten lagliga?
Ja, formellt, eftersom ingen lag krävde samtycke då. Vipeholmsexperimenten bryter däremot mot alla moderna regler för forskning på människor, bland annat Helsingforsdeklarationen från 1964. Den etiska debatten kom först på 1990-talet.
Hur mycket socker fick patienterna?
Upp till 300 gram socker om dagen i dryck, eller 24 kolor om dagen utöver maten. Kolan, Vipeholmstoffee, var för stor att svälja, så att sockret låg länge mot tandemaljen.
Vad bevisade Vipeholmsexperimenten om socker och karies?
Att socker orsakar karies, framför allt klibbigt socker som sitter kvar länge mot tänderna. I försökets första del förebyggde varken vitaminer, mineraler eller fluor karies. Det resultatet nämns sällan i dagens tandvårdsråd.
Vem betalade för Vipeholmsexperimenten?
Medicinalstyrelsen beställde Vipeholmsexperimenten på riksdagens uppdrag. Godisindustrin betalade delar av försöken med pengar och donerad choklad och kola, i hopp om att sockret skulle frias.
Vad hände med resultaten från Vipeholm?
Vipeholmsexperimenten resultat blev offentliga först 1953, flera år efter att de var klara, och huvudrapporten kom 1954. Industrin var missnöjd med svaret, och den etiska frågan förblev tyst i decennier.
Ledde Vipeholmsexperimenten till bättre tandhälsa i Sverige?
Ja. Resultaten av Vipeholmsexperimenten spreds till folket under 1950-talet, och Sveriges tandhälsa förbättrades kraftigt under de följande decennierna. Priset betalades av patienterna.
Finns det en film om Vipeholmsexperimenten?
Ja. Långfilmen Sockerexperimentet hade premiär 2023. P3 Dokumentär sände ett avsnitt om försöken 2010, och P1 Dokumentär granskade chefsläkaren Hugo Fröderberg 2020.
Pågår det forskning om Vipeholm i dag?
Ja. Försöken omfattade 660 av sjukhusets nästan 1 000 patienter, och arbetet med att förstå vad som hände pågår. Lunds universitets projekt ”Döden på Vipeholm”, lett av Elin Bommenel, granskar sjukhusets hela historia, inklusive de höga dödstalen 1941–1943. Fyra forskare går igenom patientjournaler och sjukhusledningens brev.
Finns det vittnesbörd från andra institutioner än Vipeholm?
Ja. En läsare har vittnat om att Restads sjukhus i Vänersborg kan ha använts på liknande sätt. Vittnesbördet stämmer med systemet men är ännu obekräftat i publicerad forskning. Arkiven finns i Regionarkivet Vänersborg.
En frukt har socker. En läsk har socker. Men din kropp behandlar dem helt olika. Frukten kommer med solens energi, fibrer och mineraler. Läsken kommer utan detta. Samma ord – helt olika saker. Och industrin har över 55 namn för att dölja det.
Socker – allt du behöver veta →Andra har även läst:
SockerChocken
Det var inte bara på Vipeholm. De använde ävan andra institutioner som satellitanläggningar, exempelvis Restads sjukhus i Vänersborg. Min farmor var ett av offren.
Tack Ola! Artikeln är uppdaterad: https://www.sockerchocken.se/vipeholmsexperimenten/#restads