En Sifo-undersökning 2016 visade att 38 procent av svenskarna ville ha sockerskatt. 47% ville inte. Kanske hade de en poäng. För vad hände egentligen i de länder som infört sockerskatt?
Vad hände i Sydafrika efter sockerskatten?
Sydafrika var det första landet i Afrika att införa sockerskatt — 2018. Målet var att minska fetman med 10 procent till 2020.
Resultatet: 68 procent av kvinnorna är överviktiga eller feta. Det högsta i hela Afrika. Och siffran fortsatte stiga efter skatten.
Folk slutade inte dricka sött. De bytte till billigare drycker — tillverkade av exakt samma bolag, bara utan det skattepliktiga sockret.
En frukt har socker. En läsk har socker. Men din kropp behandlar dem helt olika. Frukten kommer med solens energi, fibrer och mineraler. Läsken kommer utan detta. Samma ord – helt olika saker. Och industrin har över 55 namn för att dölja det.
Socker – allt du behöver veta →Försvann sockret i Storbritannien — eller bytte det bara namn?
I Storbritannien minskade tillsatt socker i läsk med 45 procent efter skatten 2018. Det låter bra.
Men industrin bytte bara ut sockret mot sukralos och stevia. Drycken smakar fortfarande sött. Din kropp reagerar fortfarande på sötman. Suget försvann inte — ingrediensen bytte namn.
Det finns över 55 namn på socker. Skattesystemet täcker kanske tio av dem.
Varför räcker det inte att höja priset?
Sockerberoende är mätbar fysiologi — inte en vana man kan böta bort. Priset påverkar vad du köper den dagen. Det ändrar inte vad din kropp ber om dagen efter.
Sydafrikas skatt sattes till 8 procent. Rekommendationen var 20. Industrin lobbade ner den. Fetman fortsatte öka. Forskarna säger nu att 20 procent krävs för effekt — och industrin lobbar fortfarande.
Hela debatten handlar om hur dyrt socker ska bli. Ingen frågar varför din kropp vill ha det.
Är sockerskatt alltså värdelöst?
Inte helt. Köpen av skattat läsk minskar tillfälligt. Men sockret finns i processad mat, bröd, såser och färdigmat. Läskskatten träffar en liten del av problemet.
Vad är det enda som faktiskt fungerar?
Att din kropp slutar vilja ha sött. Det händer inte via plånboken. Det händer när din kropp får det den faktiskt behöver — och inte längre ber om substitut.
Hur ska Sverige då agera?
Det är en politisk fråga. Det som är mätbart är att 100 länder testat skattevägen — och fetman globalt fortsatt öka under exakt samma period.
Andra har även läst:
SockerChocken
Kommentera →